1804–1879

Mathildes far · Politiker och godsägare

Victor
Fleetwood

Anna Charlotta Strömbom
och Beata Christina Jacquelina von Post

Militär, godsägare och riksdagsman. Hans engagemang sträckte sig från hästavel och skogsvård till den nationella politiken i Första kammaren.

Representerade Kalmar läns norra valkrets under tvåkammarsystemets första år, där han benämndes "Fleetwood i Kasimirsborg".

Victor Fleetwood (1804–1879)
Bildkälla: Mattiasloman.se (Public Domain)
Personerna och deras liv

Victor, Anna Charlotta och Beata

Två äktenskap och två syskonskaror hör till Victors familjehistoria. Anna Charlotta och Beata presenteras här med sina egna bakgrunder. Beata är mor till Mathilde, som har en central plats i arkivet.

1804–1879 · Militär och riksdagsman

Victor Fleetwood

Victor Fleetwood (även skriven Viktor) föddes den 19 juli 1804 på herrgården Mistekärr i Loftahammars socken, som son till Fredrik Vilhelm Fleetwood och Lovisa Christina Key.

Han antogs som kadett vid Karlberg redan 1818. Därefter följde en lång officerstjänstgöring vid Smålands dragonregemente och Smålands husarregemente. Han befordrades till överstelöjtnant 1849 och lämnade krigstjänsten tio år senare, 1859.

Efter den militära banan trädde en bredare samhällsbyggare fram. Enligt Svenskt Biografiskt Lexikon drev han frågor om hästavel i Tjust, skydd av skog och trädgårdsundervisning vid skolor. Han engagerade sig djupt kommunalt i Gamleby och var även en av initiativtagarna till Kalmar läns norra brandstodsbolag, där han satt som förste ordförande från 1871 fram till sin död.

Källor: ättartavlan och Svenskt biografiskt lexikon.

Släktbandet till Miles och Leonid

Victors bror Carl Fredrik Fleetwood (1802–1866) var farfar till brevskrivaren Carl Josef Miles Fleetwood (1874–1909), Leonids far. Mathilde och Miles far Carl Fredrik (1845–1898) var alltså kusiner. Victor hör till en sidogren nära Leonids raka anlinje. Källa: Fleetwoods ättartavla, tabellerna 38–45.

1808–1847 · Strömbom och Cederbaum

Anna Charlotta Strömbom

Anna Charlotta föddes den 26 november 1808. Hennes föräldrar var Per Henrik Strömbom och Anna Maria Cederbaum. Den 4 augusti 1829 gifte hon sig med Victor på Virum. Hon var då 20 år. [1]

Moderns historia ger fler hållpunkter. Anna Maria var dotter till Peter Cederbaum och Maria Fredrika Wernberg. Enligt Cederbaums ättartavla skildes hon från Strömbom 1813 och gifte om sig med Isak Adolf Svensson 1818. Anna Charlotta var alltså barn när föräldrarna gick skilda vägar. Modern dog på Virum 1826, tre år före dotterns bröllop. [3]

Anna Charlotta och Victor fick sju barn. Hon dog den 23 september 1847, 38 år gammal. Ättartavlan anger barnsäng som dödsomständighet. Dottern Sigrid, född två dagar tidigare, uppges ha dött endast en dag gammal. [1]

1817–1903 · Mathildes mor

Beata Christina Jacquelina von Post

Beata föddes den 14 november 1817 på Rejmyre glasbruk i Skedevi socken. Hennes föräldrar var Gustaf Erik von Post och Jacqueline Ulrika von Ungern-Sternberg. I släktlitteraturen förekommer också namnformen Beate-Jacqueline. [2]

Hon gifte sig med Victor den 20 januari 1853 på Frängsäter. De fick fyra barn: Beata Jacquelina Louise Viktorina, Mathilde, Hedda och Miles Gustaf Viktor. [1]

Beata hade även en egen Fleetwoodförbindelse: hennes farmor var Hedvig Carolina Fleetwood, dotter till Carl Mårten Fleetwood och Maria Eleonora Stralenberg. Ättartavlan beskriver Beata och Victor som sysslingar. [2]

Efter Victors död 1879 levde Beata ytterligare 24 år. Hon dog den 9 oktober 1903 i Loftahammars socken, 85 år gammal. Hennes långa liv som änka är en viktig period att undersöka vidare. [1]

Att komma närmare kvinnornas liv

Ättartavlorna ger namn, släktband och datum. De berättar betydligt mindre om Anna Charlottas och Beatas vardag, intressen och egna beslut. Brev, bouppteckningar och hushållens kyrkoboksnoteringar är nästa steg. Uppgifterna ovan är hämtade ur genealogiska sammanställningar; originalnotiserna behöver granskas.

Den nationella ramen

Sverige under 1800-talets omvandling och nya riksdag

Victor Fleetwoods livstid (1804–1879) spänner över det sekel då Sverige förvandlades från en krigsdrabbad stormaktsrest till en modern, fredlig och industrialiserad rättsstat. Född under Gustav IV Adolfs regentskap upplevde han som barn Finska kriget 1808–1809, förlusten av Finland och den politiska omvälvningen då 1809 års regeringsform antogs och unionen med Norge bildades 1814.

Under hans år som officer och godsägare genomgick det svenska lantbruket och infrastrukturen en genomgripande förvandling. Laga skifte effektiviserade jordbruket, Göta kanal invigdes 1832, folkskolestadgan infördes 1842 och på 1850-talet började stambanorna för järnväg att byggas. Samtidigt växte nya folkrörelser och ekonomiska institutioner fram, såsom de regionala brandstodsbolagen där Victor tog en aktiv roll.

Politisk kulmen på denna epok var representationsreformen 1865–1866, då den hundraåriga Ståndsriksdagen avskaffades till förmån för en demokratiskt vald tvåkammarriksdag. Victor Fleetwood var själv med om att forma denna nya politiska ordning som en av de första ledamöterna i Första kammaren (1867–1868) för Kalmar läns norra valkrets.

Det europeiska perspektivet

En värld i industrialisering och parlamentarism

Internationellt kännetecknades Victors levnadstid av Napoleonkrigens slut och den industriella revolutionens triumftåg över västvärlden. Ångmaskiner, ångfartyg och telegrafen knöt samman marknader och kontinenter i en dittills skådad hastighet.

Under 1840- och 1850-talen skakades Europa av politiska spänningar och liberala reformkrav, i synnerhet under revolutionsåret 1848 ("folkens vår"). I Norden tog skandinavismen form som en intellektuell och politisk rörelse för samarbete mellan de nordiska länderna. Krimkriget (1853–1856) och Tysklands enande 1871 ritade om den europeiska maktbalansen.

Samtidigt tog den storskaliga emigrationen från Skandinavien till Nordamerika fart från och med 1860-talets missväxtår. Den växande globala handeln med lantbruksprodukter, trävaror och boskap påverkade även godsekonomin i Tjust och skapade förutsättningar för moderna godsinvesteringar som de på Kasimirsborg.

Barnen och deras mödrar

Anna Charlottas och Victors barn

  • Emil Viktor (1832–1909)
  • Maria Viktorina (1834–1904)
  • Anna Lovisa Charlotta (1835–1897)
  • Carl Vilhelm Viktor (1841–1864)
  • Sten Axel Viktor (1842–1884)
  • Ottilia Carolina Fredrika (född 1844)
  • Sigrid (1847–1847)

Beatas och Victors barn

  • Beata Jacquelina Louise Viktorina (född 1853)
  • Christina Charlotta Matilda, Mathilde (1854–1934)
  • Hedvig Carolina Gustava, Hedda (1856–1927)
  • Miles Gustaf Viktor (1857–1903)

Mathildes bror Miles Gustaf Viktor är en annan person än brevskrivaren Carl Josef Miles Fleetwood (1874–1909).

Källa: Fleetwoods ättartavla, tabell 45. Namnformerna varierar mellan källorna.

Det som går att följa

Familjens liv i hållpunkter

19 juli 1804

Född i Loftahammar

Född på Mistekärr som son till Fredrik Vilhelm Fleetwood och Lovisa Christina Key.

1808 och 1817

Anna Charlotta och Beata föds

Anna Charlotta föds den 26 november 1808. Beata föds på Rejmyre glasbruk den 14 november 1817.

1818–1859

Krigstjänstgöring

Började vid Karlberg 1818. Blev överstelöjtnant 1849 och tog avsked från militären 1859.

4 augusti 1829

Bröllop på Virum

Anna Charlotta Strömbom och Victor Fleetwood gifter sig.

1847

Anna Charlotta och Sigrid dör

Hans första hustru, Anna Charlotta Strömbom, dog i barnsäng. Tillsammans fick de sju barn.

1853

Beata och Victor gifter sig

Gifte om sig med Beata Christina Jacquelina von Post. I detta äktenskap föddes fyra barn, däribland dottern Mathilde. Även dottern Hedda och sonen Miles Gustaf Viktor hör till denna syskonskara.

1860

Köper Kasimirsborg

Victor, som tidigare ägt egendomen Virum, förvärvade Kasimirsborg detta år. Han kom att starkt förknippas med godset.

1867–1868

Första kammaren

Satt som ledamot i den nya tvåkammarriksdagen, representerande Kalmar läns norra valkrets.

3 februari 1879

Död på Kasimirsborg

Avled vid 74 års ålder.

9 oktober 1903

Beata dör i Loftahammars socken

Beata Christina Jacquelina von Post avlider, 85 år gammal, efter 24 år som änka.

Den egna rösten

Politikern i protokollen

Riksdagens bevarade protokoll ger möjlighet att följa Victors egna inlägg som ledamot. SBL anger hans tid i första kammaren till 1867–1868.

Den tidigare versionen av sidan pekade ut en debatt den 4 mars 1868 om ersättning till stapelstäderna för avskaffad tolagsavgift och en motion om tjänstemäns pensionsrätt. Dessa uppgifter behålls som forskningsspår. Exakta protokollsidor och motionsnummer återstår att kontrollera.

Källkritik och forskningsplan

Saker att undersöka vidare

Kontrollera

Kyrkböckerna

För att byta ut sekundärkällorna mot primärkällor behöver vi granska originalbilderna i kyrkoarkiven. Referenserna är kända: Loftahammars födelsebok C/3, s. 276 (för 1804) och Gamleby död- och begravningsbok F/3, s. 76 (för 1879).

Tidsfönstret

Exakta riksdagsår

I löptexten på Wikipedia anges hans riksdagsår ibland som 1866–1868, medan faktarutan och Svenskt Biografiskt Lexikon är överens om 1867–1868. Vi använder det senare i tidslinjen tills ledamotsmatrikeln är dubbelkollad.

Fördjupning

Talet den 4 mars 1868

För att få en exakt förståelse för hans retorik och argument bör Riksdagens protokoll för första kammaren från den 4 mars 1868 läsas i sin helhet. Det är det starkaste spåret för att höra hans röst.

Kvinnornas egna spår

Anna Charlotta och Beata

Sök Anna Charlottas vigselnotis i Misterhult 1829 och hennes dödsnotis 1847. För Beata: Skedevis födelsebok 1817 och vigselbok 1853 samt Loftahammars dödbok 1903. Bouppteckningar och flyttningslängder kan därefter belysa egendom, hushåll och bostäder. Volym och sida återstår att identifiera.

Dokumentation och referenser

  • 1. Fleetwoods ättartavlaTabell 45: äktenskap, föräldrar och barn; tabellerna 38–44: släktbandet till Miles. Genealogisk sammanställning. Jämför Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, band II, s. 728, hos Projekt Runeberg. Trycksidan och webbversionen kan skilja sig i enskilda namn och datum.
  • 2. von Post nr 687Tabell 32: Beata och hennes föräldrar. Tabell 13: hennes farmor Hedvig Carolina Fleetwood och dennas föräldrar. Genealogisk sammanställning.
  • 3. Cederbaum nr 2035Tabell 4: Anna Maria Cederbaums föräldrar, skilsmässa, andra giftermål och död på Virum. Ger hållpunkter för Anna Charlottas uppväxt; beskriver inte hennes egna upplevelser.
  • 4. Svenskt biografiskt lexikon: Fleetwood, släktBengt Hildebrands släktartikel hos Riksarkivet. Kontext om Victor, Kasimirsborg, riksdagsåren och samhällsengagemanget. En biografisk sekundärkälla.
  • 5. Wikipedia: Victor FleetwoodIngång till arkivreferenserna Loftahammar C/3, s. 276 och Gamleby F/3, s. 76. Originalbilderna behöver granskas. Även riksdagsårens olika angivelser behöver redas ut.
  • Tidigare forskningsspår: Riksdagens protokoll och Iglabo.seDen tidigare sidan hänvisade till Iglabo.se samt en debatt den 4 mars 1868 och en motion om tjänstemäns pensionsrätt. Exakta sid- och dokumenthänvisningar behöver tillföras innan dessa kan användas som kontrollerade belägg.