Edmund Fleetwood
1549–1622 anges
Uppges vara son till Barbara Francis. Årtalen kommer från en släktdatabas och behöver kontrolleras. [16]
Mynt, makt och arton barn
Från Heskin i Lancashire leder Thomas Fleetwoods spår till hjärtat av Tudorernas England. Här vägs silver, kungar och drottningar avlöser varandra och ett liv i kronans tjänst tar form. Men vår nästa anhalt är en liten ort i Buckinghamshire: Chalfont St Giles, där Thomas, två hustrur och arton barn ännu har sin plats på ett gravmonument. Mellan myntverket och kyrkan öppnar sig berättelsen om en familj på väg mot nya världar.
← Till Fleetwoods äldsta spårMöt Thomas barn – följ vår gren →Vi kan börja i Chalfont St Giles kyrka. På korets norra sida finns Thomas Fleetwoods gravmonument, med två hustrur och arton barn. Här får ett namn ur släktlinjen sällskap av en hel familj. [5]
För att följa vägen dit får vi lämna kyrkan en stund och gå tillbaka till Lancashire, där hans historia tar sin början.
Thomas placeras i genealogin som son till William Fleetwood och Helen Standish. Där anges Heskin som födelseort och 1518 som födelseår. Vi använder cirka 1518 i kortets rubrik, eftersom någon födelsenotis inte har granskats här. [1]
Från Heskin leder spåren vidare till London. Där möter vi honom i arbetet med rikets pengar. Längre fram kommer The Vache, familjens egendom i Buckinghamshire, att bli den plats som hans namn förknippas med.
En familjehistorisk webbplats visar också ett fotografi av en vapenförläning. Bildtexten identifierar mottagaren som Thomas Fleetwood, kontrollör vid myntverket i Southwark och förvaltningstjänsteman för kronans egendomar i Cheshire. Dateringen anges till den 4 juli i Edward VI:s andra regeringsår, alltså 1548. [2]
Se fotografiet av vapenförläningen →Länken går till en äldre återgivning. Bildtextens uppgifter har inte kontrollerats genom en fullständig läsning av originalhandlingen.
Thomas arbetade i en verksamhet där metallens kvalitet var en statsangelägenhet. En återgiven parlamentsbiografi anger honom som kontrollör och metallprovare vid Southwarkmyntverket 1547–1551 och senare som underordnad skattmästare vid Towermyntverket 1560–1562. [3]
Bakom titlarna finns en konkret fråga: hur mycket ädelmetall innehåller myntet? Under Henry VIII sänktes silverhalten som ett sätt att skaffa pengar åt kronan. Royal Mint Museum visar en samtida provplåt med silverhalt under 800 tusendelar, jämfört med sterlingsilvrets 925. [4]
Sådana plåtar användes som jämförelsestandard när myntens metallhalt prövades. Det är ett föremål som gör Thomas yrkesvärld lättare att förstå – utan att vi behöver påstå att just han använde den bevarade plåten.
Ett mynt var alltså mer än en bild av den regerande monarken. Metallinnehållet kunde förändras, och det behövde prövas. Det är i den världen vi ska placera Thomas: nära både hantverket och kronans ekonomi.
I en auktionskatalog från Noonans finns en ovanlig provshilling som knyts till Thomas Fletewoods myntverk Upper Houses. Katalogen daterar präglingen till februari 1560/61 enligt äldre engelsk årsräkning – alltså februari 1561 med året räknat från januari. [13]
Myntet väger 5,84 gram. På ena sidan finns Elizabeth I:s krönta profil, på den andra en vapensköld över ett kors. Det är en liten sak att hålla i handen, men en betydligt mer konkret ingång till Thomas arbete än en uppräkning av hans titlar. [13]
Katalogens författare föreslår att typen tillverkades av arbetare som slog mynt med hammare, som ett svar på Eloye Mestrelles tidiga maskinpräglade mynt. Det är en numismatisk tolkning. Föremålet knyts till Thomas myntverk; vi vet inte om han själv någonsin höll just detta exemplar. [13]
Thomas var gift två gånger. I Adelsvapen heter den första hustrun Barbara Francis och den andra Bridget Spring, dotter till Sir John Spring i Suffolk. Uppgifterna om Barbaras relation till Andrew Francis varierar mellan sammanställningarna och behöver granskas vidare. [1] [3]
Församlingens egen kyrkohistorik beskriver Thomas gravmonument på korets norra sida: där finns han med två hustrur och arton barn, fyra från det första äktenskapet och fjorton från det andra. [5]
Det är en detalj som dröjer kvar. De många barnen är inte bara namn som leder vidare till kända ättlingar; på monumentet hör de till samma familjebild. Däremot får antalet inte tas som bevis för att alla överlevde barndomen eller bodde under samma tak samtidigt.
Berättelsen fortsätter genom sonen Sir William av Cranford. Adelsvapen placerar honom i det andra äktenskapet, men uppgifterna om hans mor och föräldrarnas vigsel går isär. Den frågan följer med oss till nästa kort. [1]
Nästa generation: Sir William av Cranford →Fem namn träder fram ur den stora familjen. William är den son som för vår gren vidare.
Av Cranford · Thomas son · Far till Sir Miles
Det är genom William som vi följer faderslinjen vidare till Sir Miles och sedan Georg, den svenska stamfadern. Hans berättelse blir vår nästa anhalt. [1] [15]
Datumen avser dop och begravning, inte fastställda födelse- och dödsdagar. Uppgifterna om hans mor går isär. Äldre sammanställningar anger 1625, medan den återgivna parlamentsbiografin hänvisar till en begravningsnotis från 1616.
Följ vår gren till Sir William →En första översikt över syskonen. Cirka anger uppskattning; andra osäkra uppgifter förklaras vid varje person.
1549–1622 anges
Uppges vara son till Barbara Francis. Årtalen kommer från en släktdatabas och behöver kontrolleras. [16]
Cirka 1564 – 21 december 1620
Av The Vache. Son till Thomas och Bridget Spring. Hans dödsdag återges också i familjehistorikens avskrift av monumentet. [17]
Född cirka 1565 · Dödsår okänt här
Jurist och parlamentsledamot. Uppges vara Thomas yngste son med andra hustrun. [18]
Födelse- och dödsdatum inte fastställda
En släktdatabas anger födelse omkring 1544 och Bridget som mor. Uppgifterna behöver kontrolleras innan de kan bilda en säker kronologi. [19]
Arton barn – ännu inte arton identifierade liv. Monumentet beskrivs som Thomas, två hustrur och arton barn: fyra med Barbara och fjorton med Bridget. Översikten visar fem namn som vi hittills har hittat; den är inte en fullständig barnlista. Fler namn och datum återstår att belägga. [5]
Adelsvapen anger att Thomas köpte The Vache 1564. Den återgivna parlamentsbiografin säger samtidigt att han bodde där redan 1554. Att bo på en egendom och att förvärva den behöver inte vara samma händelse. [1] [3]
Han blev parlamentsledamot för Buckinghamshire och sheriff för Buckinghamshire och Bedfordshire 1564–1565. Titeln sheriff ska här förstås som ett grevskapsämbete i Tudorenglands förvaltning. [3]
Efter hans död 1570 fick berättelsen en hållpunkt i Chalfont St Giles kyrka. Församlingen beskriver fortfarande monumentet. Det ger oss något ovanligt nära: en plats att återvända till, där familjen finns samlad i ett bestående minne. [5]
En äldre familjehistorisk avskrift återger dödsdagen som den 1 november 1570 och åldern som 52 år. Den återgivna parlamentsbiografin anger i stället december. Kortet använder därför det gemensamma dödsåret, medan den exakta dagen lämnas för kontroll mot monumentet och andra handlingar. [2] [3]
Foto: Sealman, 2007. Wikimedia Commons · CC BY-SA 3.0. Klicka för att förstora.
Kyrkan bär på en historia som började långt före Thomas. I korets valvbåge finns stenar med stenhuggarmärken. Små tecken från människor som arbetade här under medeltiden har blivit kvar, medan deras namn försvunnit ur vår berättelse. [5]
I södra sidoskeppet finns väggmålningar från 1300-talet; ovanför korbågen finns målningar från 1400-talet. De hör till den äldre kyrkvärld som Tudorernas religiösa omvälvningar skulle förändra. Hur Thomas själv såg på målningarna vet vi inte, men de ger hans samtid en plats och ett djup som en lista över regenter knappast kan ge. [14]
Även bänkarna gömmer små tidsspår. Historic England beskriver bevarade bänkgavlar från 1400- och 1500-talen med så kallade poppy heads, dekorativa krön på bänkarnas ändar. Tillsammans med familjemonumentet gör de kyrkan till mer än slutpunkten för ett liv: här möts flera århundraden i samma rum. [14]
Dagens kyrka rymmer också senare förändringar, bland annat en restaurering under 1800-talet. Bilden ovan visar därför en byggnad med många tidslager. [14]
År 1566 deltog Thomas i parlamentets arbete med tronföljden. Den 5 november ingick han i en grupp om trettio ledamöter som tog emot drottningens besked i frågan. Hans namn dyker därmed upp i en av regeringstidens stora politiska frågor, enligt den återgivna parlamentsbiografin. [3]
Vi har inget eget tal av Thomas att återge här. Men uppdraget ger en annan bild än myntverkets: han hade också en plats i det politiska rum där Englands framtid diskuterades.
Historisk bakgrund · Inte ett belägg för Thomas personliga övertygelse
När Thomas föddes omkring 1518 satt Henry VIII på tronen. När hans liv slutade 1570 var det Elizabeth I:s ansikte som mötte engelsmännen på mynten. Mellan dessa båda hållpunkter hade landet hunnit förändras flera gånger. Under Thomas livstid bröt kronan med Rom: 1534 erkändes kungen genom lag som överhuvud för den engelska kyrkan. Klostrens upplösning följde och stora jordegendomar bytte händer. [6]
Efter Henrys död 1547 kom Edward VI:s regering. Den engelska kyrkan fick en tydligare protestantisk prägel och Book of Common Prayer infördes 1549. Nu ligger Thomas uppgivna tjänst i Southwark mitt i en tid av förändring. [7]
Mary I regerade 1553–1558 och återförde England till katolicismen. Elizabeth I efterträdde henne 1558 och etablerade åter en protestantisk kyrkoordning. En yrkesverksam mans liv kunde alltså spänna över flera stora omställningar i samma lands religiösa ordning. [8] [9]
Mynten kunde byta kungligt ansikte, gudstjänsten förändras och nya lojalitetskrav ställas på ämbetsmän. Det är en konkret ram kring Thomas liv, men vi behöver hans egna handlingar för att följa hur han hanterade varje skifte.
1519–1522: en expedition seglar runt jorden. Under Thomas tidiga barndom genomfördes Magellan–Elcano-expeditionen. Det spanska kulturministeriet bevarar och presenterar dokument om den första världsomseglingen. Resan visar hur stora avstånd nu kunde bindas samman sjövägen, till ett mycket högt pris i människoliv. [10]
1520–1566: Süleymans osmanska rike. Samtidigt med Tudorengland fanns en stark makt över delar av Europa, Asien och Afrika. Under Süleyman expanderade det osmanska riket, och handel, konst och byggande blomstrade. Arkitekten Sinan ritade bland annat Süleymaniyekomplexet i Istanbul, byggt 1550–1557. [11]
1543: jorden får röra sig. Nicolaus Copernicus publicerade De revolutionibus, där jorden rör sig kring solen. Det var en utmaning mot den etablerade astronomiska världsbilden, inte ett tecken på att hela Europa genast bytte uppfattning. Library of Congress visar boken som ett spår av tidens förändrade kunskap. [12]
Från myntverkets London kan vi alltså lyfta blicken mot haven, Istanbul och astronomernas böcker. Medan Thomas arbetade med metall, ämbeten och egendomar förändrades både resornas räckvidd och föreställningarna om världen. Någon personlig koppling till expeditionen, det osmanska hovet eller Copernicus bok är inte belagd här.
I testamentet, så som det sammanfattas i parlamentsbiografin, möter vi familjen igen. Fyra ogifta döttrar skulle få 300 pund var. Bridget utsågs till testamentsexekutor och fick återstoden av kvarlåtenskapen; fyra män skulle bistå henne. [3]
Pengar var också placerade i metallverksamhet och ett gemensamt patent för att finna och använda kalamin. Flera söner skulle få årliga inkomster. Därutöver nämns 20 pund till fattiga studenter i Oxford och 200 pund till drottningen för religionens försvar och bekämpandet av uppror. [3]
Familj, affärer, tro och krona ryms alltså i samma sista vilja. Vi läser här biografins referat, inte en ny avskrift av originaltestamentet. Arkivhänvisningen PCC 10 Holney är vägen vidare till själva handlingen. [3]
Testamentets referat ger flera ingångar till Thomas liv. Nästa steg är att jämföra det med originalet, särskilt formuleringarna om familjen, förmögenheten och hans religiösa övertygelse. [3]
Genealogy Online återger en biografi som daterar Thomas giftermål med Bridget till juni 1563. Samma webbsida placerar sonen William, född 1551, som hennes barn. Kombinationen kan inte användas som en säker kronologi. Även monumentets uppgift om fjorton barn i detta äktenskap gör dateringen angelägen att kontrollera. Vi avgör inte här vilken uppgift som är fel. [3] [5]
De mest värdefulla nästa stegen är en läsbar dokumentation av monumentet, testamentet och handlingarna kring äktenskapen. Här finns möjlighet att låta familjens egna ord ersätta de senare sammanställningarna.
Vi lämnar Thomas med silvermynten, The Vache och familjen på kyrkans monument. Men berättelsen stannar inte vid graven i Chalfont St Giles. Bland barnens namn finns William, den son som vår uppgivna släktlinje följer vidare. [1]
På nästa kort möter vi honom som Sir William Fleetwood av Cranford. Faderns liv har fört oss från Lancashire till London och Buckinghamshire; med sonen blir Cranford nästa ortnamn att hålla fast vid. Vi bär också med oss frågan om hans mor och familjens dateringar, så att övergången mellan generationerna inte blir säkrare än underlagen tillåter.
Det som nyss var Thomas liv blir nu bakgrunden till sonens berättelse: en stor familj, en förbindelse med kronans tjänst och ett England präglat av Tudorernas omvälvningar. Nu låter vi William träda fram ur faderns skugga.
← Föregående generation: William och Helen av HeskinSekundär genealogi: föräldrar, Heskin, 1518, The Vache 1564, äktenskap och den uppgivna linjen genom Sir William.
Senare återgivning med fotografi av vapenförläningen och avskrift av gravinskriften. Originalhandling och inskrift har inte lästs fullständigt här.
Sidan återger en parlamentsbiografi attribuerad till N. M. Fuidge, med hänvisningar. Originalpubliceringen kunde inte läsas direkt. Används därför som en indirekt källa; dateringskonflikter markeras.
Föremålsbaserad bakgrund till silverhalten och provplåtarna. Ingen belagd användning av den visade plåten av Thomas.
Församlingens beskrivning av monumentets placering, två hustrur, arton barn och dödsåret 1570.
Historisk bakgrund: brytningen med Rom 1534 och klostrens upplösning.
Historisk bakgrund: regeringstiden 1547–1553 och bönboken 1549.
Historisk bakgrund: regeringstiden 1553–1558 och katolicismens återställande.
Historisk bakgrund: trontillträdet 1558 och den religiösa ordningen.
Arkivpresentation av dokumenten om Magellan–Elcano-expeditionen. Historisk bakgrund utan personkoppling.
Historisk bakgrund: riket, handeln, konsten och Sinans byggande under 1520–1566.
Föremålsbaserad historisk bakgrund: Copernicus bok 1543 och förändrade geografiska och astronomiska föreställningar.
Numismatisk katalog med fotografier, vikt, datering och attribuering till Thomas Fletewoods Upper Houses-myntverk. Förklaringen om konkurrensen med maskinprägling presenteras som katalogens tolkning.
Byggnadsbeskrivning: medeltida väggmålningar, äldre bänkgavlar, Fleetwoods monument och senare ombyggnader.
Indirekt återgivning av History of Parliament. Dop 1 mars 1551 och begravning 15 september 1616; innehåller motstridiga uppgifter om modern och databasens eget dödsår 1625.
Barnöversikten anger Edmund 1549–1622 med Barbara Francis som mor. Datum behandlas som uppgifter att kontrollera.
Biografisk sammanställning med hänvisning till History of Parliament: cirka 1564–1620 och föräldrarna Thomas och Bridget. Dödsdagen 21 december återges även i källa 2.
Biografisk sammanställning med hänvisning till History of Parliament: född omkring 1565, yngste son till Thomas med andra hustrun; dödsår saknas.
Släktdatabas anger Joyce omkring 1544 som barn med Bridget Spring. Källorna är inte offentliga; årtal och moderskap lämnas öppna för kontroll.
Uppdaterat 8 oktober 2026. Inget säkert porträtt har identifierats. En gravmonumentsbeskrivning är inte samma sak som en ny läsning av inskriften.