Little Plumpton och Fyldeplumpton
Henry och John knyts till Little Plumpton i genealogin. Johns mässlicens från 1397 gäller ett hus i Fyldeplumpton, ett namn som katalogen förklarar som området Great och Little Plumpton. [2] [8]
Ett Fleetwoodarkiv · Före den svenska grenen
Vårt ursprung börjar långt före Sverige. Här följer vi fädernelinjens äldre spår genom England – och försöker möta människorna i den värld som omgav dem. Från namnen i medeltidens Lancashire till myntverk, kungliga räkenskaper och ett brev från kriget.
Lancashire, England · 1300–1600-tal · Berättelsen uppdaterad 8 oktober 2026
En resa genom familjens ursprung, människornas liv och deras samtid. Källorna och de öppna frågorna följer med längs vägen.
← Till Anfäderna & ArvetAtt upptäcka sitt ursprung
Bakom oss finns människor som levde sina liv utan att veta vilka vi skulle bli. Deras namn har nått oss, ibland tillsammans med ett helt livs berättelse, ibland med bara en ort och ett årtal. Här tar vi vägen bakåt genom fädernelinjens engelska del, till tiden före Georg och den svenska grenen.
Men vad säger ett namn om vi inte också försöker förstå världen omkring det? Ett liv i medeltidens Lancashire hade en annan ram än ett liv under Tudorernas kungar och drottningar. Därför låter vi personernas berättelser möta sin samtid: vad som hände i England, vad som förändrades ute i världen och vilka platser som låg inom deras egen horisont.
Vi börjar med William och Gwladys, som i den äldre släktberättelsen uppges ha gift sig 1320. Längre fram möter vi John i Plumpton och ett möjligt spår till hans hus, där mässor fick firas 1397. Det är inte hela liv vi kan se ännu – men det är öppningar mot dem. [2] [8]
När vi når Thomas blir världen mer påtaglig: silvermynt, kronans ekonomi och en stor familj på ett gravmonument. Med Sir William och Jane följer vi en karriär som slutar i ekonomisk kris. Hos Sir Miles och Anne möts ämbetsmannalivet och familjen – och till sist sonen Georgs ord från kriget på kontinenten.
Det är den resan den här delen av arkivet vill ge. En möjlighet att upptäcka vårt ursprung genom människorna, platserna och tiden de levde i. Samtidens stora händelser hjälper oss att förstå deras värld; när vi inte vet hur de själva upplevde den lämnar vi den frågan öppen.
Alla äldre samband är ännu inte klarlagda. Den uppgivna linjen är vår väg genom berättelsen, och källorna hjälper oss att se var marken är fast och var frågor återstår. Du kan följa korten i ordning eller stanna vid den människa som först väcker din nyfikenhet.
Börja resan genom generationerna →De brittiska öarna omkring 1300. Kartan hjälper oss att orientera oss i tiden för de äldsta uppgivna generationerna; den visar ingen dokumenterad färdväg för familjen. Klicka för att förstora.
Karta: Cattette, 2021, efter William R. Shepherds Historical Atlas. CC BY-SA 4.0. Bilden återges utan ändringar.
William, Henry, John – förnamnen återkommer, och det är lätt att tappa bort vem som är vem. Då hjälper platserna oss. Little Plumpton följs av Heskin i den uppgivna linjen. Scotford och Lonsdale kommer in genom andra namnspår. Tillsammans ger orterna riktning åt sökandet, även om vi ännu inte kan berätta vem som flyttade vart.
Henry och John knyts till Little Plumpton i genealogin. Johns mässlicens från 1397 gäller ett hus i Fyldeplumpton, ett namn som katalogen förklarar som området Great och Little Plumpton. [2] [8]
Edward och William anges vid Heskin i stamtavlan. Scotford förekommer i en order från 1376 och Lonsdale i hänvisningen till en skattelängd från 1379. Namnbärarnas relation till linjen är öppen. [2] [6] [7]
Den 31 maj 1397 får sökandet en annan sorts hållpunkt. Här möter vi inte bara ett namn i en släktlista, utan John och hans hus i Plumpton. Ett tillstånd ger oss en liten inblick i hans värld.
John Fletwode, identifierad som Fleetwood i katalogen, fick tillstånd att under ett år låta fira mässor i sitt hus i Fyldeplumpton. Katalogen förklarar att Fieldplumpton var ett äldre namn för det samlade området Great och Little Plumpton. [8]
Exakt hänvisning: York Archbishops’ Registers, register 15, folio 6 recto, post 1. D. M. Smith (red.), A Calendar of the Register of Robert Waldby, Archbishop of York, 1397 (1974), s. 16.
Det är här nyfikenheten tar vid. Vilka bodde i huset? Hur ordnades mässorna? Och varför ville John fira dem hemma? Katalogposten ger oss tillståndet, men inte hans skäl. Vi får stanna vid det vi kan läsa och hoppas att nästa handling berättar mer.
Nu tar vi ett långt steg framåt, till 1632. Enligt Svenskt biografiskt lexikon fick Georg Fleetwood då en illustrerad stamtavla som förde familjen tillbaka till början av 1300-talet. De äldre namnen fanns alltså i en berättelse om ursprunget redan under hans egen livstid. [1]
Mellan William och Gwladys uppgivna äktenskap och Georgs stamtavla ligger drygt trehundra år. Hur hade namnen förts vidare? Vilka handlingar låg bakom dem? Stamtavlan blir en ledtråd i sig – en väg tillbaka till hur familjen beskrev sitt ursprung.
När vi når 1500-talet blir människorna lättare att följa. SBL lägger också de säkrare uppgifterna om släkten där. Vi kan börja närma oss deras liv genom mer än de korta raderna i den äldre släktföljden. [1]
Här kan du följa den uppgivna vägen från William till Georg, generation för generation. Klicka på ett namn och stanna en stund i personens berättelse. De äldsta leden kommer ur släkttraditionen; alla far–son-samband har ännu inte kunnat styrkas med handlingar.
1–6 · Äldre släkttradition 7–11 · Bättre beskrivet i litteraturen
Från William till Georg Fleetwood [2] [3] [4] [5]
Uppges gift 1320
Uppges död 1339
Uppges död 1373
Uppges leva 1404
Uppges leva 1435
Uppges leva 1473
Exakta levnadsår osäkra
1517/1518–1570
Döpt 1551 · begravd 1616
Varje namn öppnar ett eget personkort. Följ dem i ordning, eller börja där du blir nyfiken. De första sex leden hör till den äldre släkttraditionen; längre fram finns mer att läsa om människornas liv.
Sir Williams dop 1551 och begravning 1616 återges i en avskrift av History of Parliaments biografi. Originalsidan var inte åtkomlig vid granskningen. Det är därför en indirekt kontrollerad uppgift. [4]
För Miles används 1641. Den äldre svenska tabellen anger 1640; skillnaden kan bero på äldre engelsk årsräkning, men originalnotisen behöver kontrolleras. [2] [5]
Ju närmare Georg vi kommer, desto fler dörrar öppnas i källorna. Thomas, Sir William och Sir Miles har egna publicerade biografier. Härifrån går det att följa familjen vidare med fler hållpunkter än ett namn, en ort och ett årtal.
1517/1518–1570
Med Thomas når vi The Vache och en del av familjens historia där fler uppgifter finns att följa. Hans biografiska sammanställning leder vidare till History of Parliament och till ett eget kort här i arkivet. [3]
1576–1641 · dateringen diskuteras nedan
Genom Sir William når vi Miles, Georgs far. Nu är vi nära den familj som Georg lämnade i England. Miles biografi låter oss följa nästa generation fram till den svenska grenens början. [2] [5]
1605–1667
Hos Georg når vi fram till Sverige – och till mannen som enligt SBL fick stamtavlan 1632. Här möts resan genom hans eget liv och sökandet bakåt efter familjens ursprung. [1] [5]
Fortsätt till Georgs berättelse →Vid sidan av släktlistan finns andra namn att stanna vid. De kan leda vidare, men vi vet ännu inte om människorna bakom dem hör till samma familj eller till vår linje.
En kunglig order daterad 10 februari 1376 rör hans fastighet i Scotford, Lancashire. Hänvisning: Close Rolls, Edward III, s. 295, membran 20. [6]
Maskinläst avskrift. Namn, datum och text behöver jämföras med den skannade utgåvan.
Oxford Dictionary of Family Names in Britain and Ireland anger honom i Poll Tax för Lonsdale, Lancashire. [7]
Litteraturhänvisning till en skattelängd; originalposten har inte granskats.
Ett namn i en gammal handling är början på ett sökande. Med en plats och ett datum kommer vi närmare. Men den riktigt viktiga raden är den som berättar hur människor hör ihop – vem som var någons far, barn eller arvinge.
Fleetwood förekommer också som Fletewode, Fletwode och Fletewo i sidans källor. Liknande stavning är en ledtråd, men räcker inte för att identifiera samma person. [6] [7] [8]
Johns namn, Plumpton och året 1397 passar en möjlig person i den äldre genealogin. Det gör jämförelsen intressant, men bevisar inte sambandet. [2] [8]
Nästa avgörande fynd vore en handling som uttryckligen binder ihop generationer, till exempel genom ett arv eller en namngiven förälder.
Om vi fick öppna en handling härnäst skulle Johns registerpost från 1397 vara en bra början. Där kan vi jämföra katalogens ord med själva registerbilden. Kanske för det oss ett steg närmare mannen i Plumpton – eller visar att spåret behöver följas åt ett annat håll.
Den äldre genealogin för Gwladys härstamning tillbaka till Owain Gwynedd. Det är ett annat, ännu inte verifierat anspår genom Williams hustru. Det förlänger inte den obrutna fädernelinjen. [2]
Sammanställningen bygger på tillgängliga webbtexter, katalogposter och återgivningar. Originalhandlingarna har inte genomgående granskats.
Härifrån leder vägen till Georg och Brita och den svenska grenens början. Bröderna William och Charles stannar kvar som sidospår i den engelska berättelsen.