Hur vet vi det
vi berättar?
Breven ger oss Miles röst. Dokumenten ger datum, namn och samband. Familjeminnena berättar sådant som annars kanske hade försvunnit.
Men de säger inte alltid samma sak. Därför visas också hur starkt varje uppgift faktiskt stöds.
Dokumentet först
Utgångspunkten är enkel: ett dokument ska först få säga det som faktiskt står där.
Därefter kan uppgiften jämföras med andra brev, officiella handlingar, genealogiska verk, fotografier, familjeminnen och historiska källor.
När flera källor pekar åt samma håll blir bilden tydligare. När de motsäger varandra får motsägelsen finnas kvar.
Uppgiften står direkt i en samtida handling eller ett originaldokument.
Uppgiften stöds väl av sekundärkällor eller flera samstämmiga källor.
Uppgiften finns i senare nedtecknade familjeberättelser eller identifieringar.
Uppgiften är möjlig och har stöd, men kan ännu inte betraktas som säker.
Källorna räcker inte till, eller motsäger varandra.
Fyrtioett brev till Mathilde
Kärnan i berättelsen är 41 bevarade brev från Carl Josef Miles Fleetwood till Mathilde Fleetwood.
Det första bevarade brevet är daterat 15 mars 1897 i Terenjga, Simbirsk. Det sista bevarade brevet är daterat 12 maj 1907 i Sarapul.
Mellan dessa två datum följer breven Miles genom Tyskland, Österrike, USA och Ryssland – från utbildning och fabriker till äktenskap, barn och hemlängtan.
De är personliga brev, inte neutrala rapporter. När Miles beskriver andra människor, arbetskonflikter eller världshändelser är det därför hans perspektiv vi läser.
Miles och Maria
Intyget dokumenterar att Carl Josef Miles Fleetwood och Maria Grigorievna Postnikova vigdes i Sarapul den 19 oktober 1902.
Maria anges som född i Jelabuga och av ortodox trosbekännelse. Miles anges som svensk undersåte.
Handlingen utfärdades i Moskva den 18 augusti 1903.
Leonid 1905
Ett bevarat utdrag ur kyrkoboken registrerar Leonid som son till den svenske undersåten friherre Carl Josef Miles Fleetwood, lutheran, och hans hustru Maria Grigorievna, ortodox.
I utdraget anges födelsedagen som 12 juli och dopdagen som 17 juli.
I och med att originalutdraget ur den ryska kyrkoboken finns bevarat, fastställer vi hans födelsedatum till den 12 juli 1905 (enligt dåvarande rysk tideräkning). Detta väger tyngre än senare genealogiska uppgifter som ibland angett andra datum.
18 juli 1909
Handlingen anger Friherre Karl Josef Miles Fleetwood, född 21 juli 1874.
Han anges ha dött i Ryssland den 18 juli 1909.
Någon dödsorsak är inte inskriven. Därför används dokumentet inte som stöd för familjeberättelsen om hur hans sista sjukdom började.
Mathilde och Miles ekonomiska förbindelse
Breven visar gång på gång att Mathilde hjälpte Miles ekonomiskt. Tre separata handlingar gör delar av den relationen särskilt konkreta.
250 kronor
Miles kvitterar att han mottagit 250 kronor från Mathilde.
Lån på 500 kronor
Skuldförbindelsen anger sex procents ränta och sex månaders uppsägningstid.
Lån på 3 000 kronor
En andra skuldförbindelse dokumenterar ett lån på 3 000 kronor. Den exakta dagen anges inte här eftersom dateringen fortfarande bör behandlas försiktigt.
Bodde Mathilde på Gränsö?
Gränsö återkommer flera gånger i breven, men inte alltid på samma sätt.
I Brev 4 från 1898 tackar Miles Mathilde och ”alla där på Gränsjö”. Det visar en tydlig koppling till platsen, men säger inte exakt hur Mathildes boende såg ut.
I Brev 39 från den 24 januari 1904 blir formuleringen betydligt tydligare.
På Gränsjö bor nu blott Du tillsammans med Tante Caroline, det måste vara bra tomt för Eder i ett så stort hus.Miles Fleetwood · 24 januari 1904 · Brev 39
Folkräkningen 1910
Riksarkivets folkräkningspost för Gräntzö, Loftahammars församling, upptar Mathilde och Hedda Fleetwood i hushållet med Leonid Fleetwood, född 1905 i Ryssland. Leonid betecknas som fosterson. Posten visar att han bodde i Sverige senast 1910, men inte när eller hur han kom dit.
Den digitala postens uppgifter bör jämföras med originalbilden. ”Gräntzö” är angiven plats; familjens identifiering av bostaden som Gränsö slott är en separat uppgift.
Slottets ägare och fotografi
Gränsö slotts historik uppger att baron Gustaf Fleetwood köpte slottet 1886, att hans son Georg senare tog över driften och att Georg sålde det 1967. Denne Georg är inte Leonids son Georg. Historiken belägger inte vilka som ingick i Mathildes hushåll 1910.
Historiken är en senare sammanställning. Text: Barbro Friberg och Pierre Gustafsson, Västerviks Museum.
Bilden av slottet på Mathildes sida kommer från Kalmar läns museum / DigitaltMuseum. Bilden visar platsen, inte personerna.
Fond och porträttarkiv
Fröken Mathilde Fleetwoods fond
I handlingar kring Mathildes fond benämns Leonid som ”min kusins sonson”. Formuleringen är ett viktigt direkt belägg för släktskapsrelationen mellan Mathilde och Leonid.
Svenska Porträttarkivet 1918
I Svenska Porträttarkivet förekommer Mathilde 1918 som ägare till ett porträtt av Hedvig Beata De Geer af Finspång. Det är en liten uppgift, men ett konkret spår av henne i ett officiellt dokumentationssammanhang.
”Leonids bakgrund”
En stor del av berättelsen efter Miles död bevaras i familjedokumentet ”Leonids bakgrund”.
Texten nedtecknades 1983 av Kerstin Fleetwood och kompletterades senare av Georg Fleetwood.
Där berättas bland annat om Miles sista tid, Leonids flytt till Sverige, Viktor i Ryssland, kontakten med familjen i Sovjetunionen och återföreningarna i Moskva 1968 och 1970.
Dokumentet är mycket värdefullt, men det är inte en samtida källa till händelserna 1909. Vissa uppgifter bygger dessutom på berättelser som förts vidare inom familjen.
Ett ansikte är också ett dokument
Ett fotografi kan visa hur en människa såg ut, hur människor stod tillsammans och ibland var bilden togs.
Men ett fotografi berättar sällan själv vilka personerna är. När identifikationen kommer från familjen anges därför även detta.
Genealogi och ättartavlor
Riddarhusets officiella stamtavla (från Elgenstiernas redaktion) är en fundamental källa till arkivet. Den klargör de exakta familje- och släktskapsbanden, och har bland annat säkerställt att Miles och Mathilde de facto var kusinbarn, samt bekräftat detaljerna om Viktors militära och akademiska karriär. Genealogiska verk är ovärderliga för att kontrollera namn, släktlinjer och levnadsår – men när ett samtida originaldokument ger en annan uppgift redovisas skillnaden i stället för att döljas (som i fallet med Leonids födelsedatum).
Fleetwood nr 49
Den kompletta stamtavlan över den friherrliga ätten Fleetwood används som ryggrad för familjelinjer, namn och släktskapsrelationer, såväl som för att fastställa de historiska uppgifterna kring familjemedlemmarnas yrkesliv.
Adelsvapen och Iglabo
Dessa sammanställningar används som hjälpmedel och komplement för den friherrliga ätten Fleetwood.
Postnikov, Tjernitsyn och Sarapul
Rysk lokalhistoria
Lokalhistoriska texts från Sarapul och ryska biografiska källor används för Postnikovfamiljen, Sarapulmiljön och Nikolaj Tjernitsyn.
De är särskilt viktiga för de delar av Marias liv som ligger utanför Miles bevarade brevserie.
Nikolaj Tjernitsyn
Ryska biografiska källor förknippar Maria med gruvingenjören Nikolaj Nikolajevitj Tjernitsyn och dottern Irina.
Samma källmiljö ligger bakom uppgifterna om hans död 1917 i samband med räddningsarbete efter en gruvolycka.
Historisk kontext
Breven står i centrum, men de skrevs mitt under industrialisering, teknisk utveckling, internationella resor, krig och revolution. Historiska referenskällor används därför för att förklara världen omkring Miles – utan att lägga ord i hans mun.
Garveriskolan i Freiberg
Industri- och utbildningshistoriska källor används för att kontrollera skolmiljön, laboratoriet, lärgarveriet och de avgifter Miles själv beskriver.
Ekonomi och samhälle
Externa historiska källor används bland annat för ekonomiska reformer, industri och de större förändringar som omgav Miles arbete i Ryssland.
Rysk-japanska kriget
Historiska källor ger bakgrunden till det krig som Miles följer från Sarapul. Brev 39 och Brev 40 visar däremot hur händelserna nådde honom personligen.
Oro och revolution
Strejker, protester och politisk oro hör till den historiska bakgrunden. När Miles återger specifika dödstal eller rykten behandlas de däremot som uppgifter som nådde honom – inte som arkivets egna fastställda siffror.
Några frågor får stå öppna
Ett arkiv blir inte svagare av att säga ”det vet vi inte”. Tvärtom gör det de dokumenterade delarna tydligare.
Vem var Elena?
Vissa ryska biografiska uppgifter nämner Viktor och ett barn kallat Elena. Svenska källor dokumenterar Viktor och Leonid, och Miles själv nämner Leonid i Brev 41. Orsaken till skillnaden är okänd.
Var Maria tandläkare?
Ett yrkesregister från Sarapul 1911 innehåller en privatpraktiserande tandläkare med namnet Maria Grigorievna Fleetwood. Namn, plats och tid passar, men identiteten är inte säkert bekräftad.
Hur länge bodde Mathilde på Gränsö?
Brev 39 dokumenterar att hon bodde där tillsammans med Tante Caroline i januari 1904. Folkräkningen placerar Mathilde i ett hushåll på Gräntzö även 1910. Hennes fullständiga bostadshistoria och hushållet mellan dessa år är däremot inte fastställda.
Är skuldsedeln i Brev 41 samma lån?
Ett bevarat dokument från 1906 gäller ett lån på 3 000 kronor. I Brev 41 skickar Miles en ”skuldsedel på 3000 kr”. Sambandet är mycket rimligt, men inte slutligt identifierat.
Från original till berättelse
Originalet
Brevet, dokumentet eller fotografiet betraktas först som egen källa.
Renskrivningen
Handskriften återges så nära originalet som möjligt. Osäkra läsningar markeras.
Kontexten
Namn, platser och historiska händelser jämförs med andra källor.
Berättelsen
Först därefter skrivs historien – med källornas säkerhet och osäkerhet kvar.
Från källorna till människorna
Miles Fleetwood
Följ livet som kan läsas genom de 41 bevarade breven och originalhandlingarna.
Mathilde Fleetwood
Pengarna, Gränsö, släktskapet och hennes plats i Miles och Leonids liv.
Efterspelet
Där originalbreven slutar tar familjens senare dokumentation vid.